Föräldrar utifrån ANDT 2017-03-22T11:30:03+00:00

Föräldrar utifrån ANDT,  alkohol, narkotika, dopning, tobak

Att vara förälder

Att ungdomar vill testa gränser är inte något nytt fenomen. På väg in i vuxenlivet är nyfikenheten stor för att prova nya upplevelser. I det förebyggande arbetet är du som förälder oerhört viktig. Din uppmärksamhet som förälder kan göra stor skillnad för ditt barn. Ungdomar under 18 år får varken röka eller dricka alkohol men det är tyvärr alltför vanligt att många unga provar innan de nått åldersgränsen. I Örebro kommun vill vi att alla barn ska växa upp under trygga förhållanden och ju längre tid vi kan hålla barnen borta från droger av olika slag desto större chans är det att de får en bra uppväxt och ett bra vuxenliv. På samma sätt som du en gång höll ett vakande öga på att ditt lilla barn inte drack lösningsmedel eller stoppade i sig något annat giftigt, är det bra om du även nu håller ett vakande öga på ditt barn i tonårstiden. Ju fler vi är som arbetar för en drogfri uppväxt, desto större är förutsättningarna att våra barn får ett bra liv.

Fem tips för tonårsföräldrar

Läs mer på http://tankom.info/

Det finns kanske lika många sätt att hantera frågan om alkohol som det finns föräldrar. Här har vi samlat fem tips som bevisligen (enligt vetenskapliga studier) hör till de bästa för att få tonåringar att vänta med att börja dricka och dricka mindre.

1. Var tydlig med vad du tycker är okej eller inte i er familj. Barn som är väl medvetna om sina föräldrars inställning och förväntningar, lever lättare upp till dem. Ett bestämt förhållningssätt kring alkohol hjälper även äldre syskon att sätta gränser gentemot yngre, exempelvis att vägra köpa ut.

2. Prata med andra föräldrar om vad som gäller kring fester, alkohol, tider m.m. Gemensamma regler är lättare att hålla, samtidigt som de gör argument som att ”alla andra får” verkningslösa.

3. Förklara vad du är rädd ska hända om ditt barn dricker alkohol. Som tonåring mår man bra att höra att ens föräldrar engagerar sig och bryr sig om.

4. Stå på dig. Tonåringar förväntar sig att föräldrar sätter gränser kring alkohol. Den som lyckas övertala sin förälder att till exempel köpa ut, blir förstås nöjd för stunden men innerst inne misstrogen mot föräldern. Den förälder som både varnar och köper ut ger motstridiga signaler.

5. Inse din stora betydelse. Tonåringar bryr sig mycket om vad deras föräldrar säger – även det inte verkar så i stunden.

Ett par tips inför tillfällen då du behöver säga nej

Förklara varför du säger nej

Säg inte kategoriskt nej utan någon vidare motivering. Ansträng dig istället och ange skälen till varför du säger nej då din tonåring till exempel ber dig om alkohol. Oavsett om det rör sig om att du har läst att den lokala stadsfestivalen brukar utmynna i en ren fyllefest eller att den förra skolavslutningen slutade i rena rama tonårsfyllan. Alla skäl är faktiskt av godo och det visar på att du har koll och bryr dig.

Be att få återkomma om du saknar tydlig ståndpunkt

Hur bra argument du än må ha så kan det faktiskt hända att du står svarslös – eller blir överrumplad i diskussionen med din tonåring. Då är det bättre att du förklarar att du vill tänka igenom situationen eller diskutera den med någon annan vuxen innan ni fortsätter att diskutera. Det kan tyckas vara lite abrupt men bättre än att ge vika på grund av att du inte vet du vad egentligen tycker just där och då i stridens hetta.

En TNS-Sifo-undersökning som gjorts på uppdrag av Folkhälsomyndigheten bland föräldrar till 16-åringar visar att majoriteten, sju av tio föräldrar, förväntar sig att tonåringen inte dricker alls före 18 år ålder. Drygt 13 procent förväntar sig att tonåringen inte dricker alkohol alls före 20 års ålder medan drygt sju procent förväntar sig att tonåringen aldrig börjar dricka alkohol.

Var sjätte förälder har dock aldrig pratat med tonåringen om sina förväntningar kring alkoholfrågan. Något som de flesta tonåringar faktiskt tycker att föräldrarna bör göra.

– Tydliga regler i hemmet påverkar ungdomars beteende kring alkohol. Föräldrar som engagerar sig i sitt barns liv och är tydliga med att de inte accepterar drickande före 18 år bidrar till att ungdomar i större utsträckning avstår från alkohol, säger Anna Jansson, enhetschef på Folkhälsomyndigheten.  Källa: Folkhälsomyndigheten

Vill du lära dig mer, här finns bra länkar till hemsidor kring alkohol, narkotika, tobak och dopning:

http://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2014/april/viktigt-att-foraldrar-pratar-med-sina-tonarsbarn-om-alkohol/

http://www.can.se/sv/Drogfakta/

http://tankom.info/

Åtta myter om Cannabis: http://www.pelleolsson.se/

http://www.ur.se/Produkter/175020-Foraldrasnack-om-droger-Hantera-din-oro

Föräldrasnack om droger

Hur ska man som förälder ta upp och prata om alkohol och droger med sin tonåring utan att det blir fel och slutar i gräl och misstänksamhet? Hur ärlig kan man vara om sin egen ungdomstid och går det att ha alkohol hemma när man har tonårsbarn.

Föräldrasnack diskuteras föräldrarollen. Vad händer med relationen när barnet blir tonåring? Hur sätter vi gränser samtidigt som vi ger frihet och ansvar? Och vad händer i familjen när drogen tar över? I de två programmen medverkar föräldrar som delar med sig av sina erfarenheter, sina tankar och sin oro. Erfarna socionomer och psykologer ger konkreta tips på vilken hjälp man kan få och hur man själv kan prata med sin tonåring utan att det leder till motstånd och tystnad.

http://www.drugsmart.com/vuxna

http://www.systembolagetkampanj.se/jaellernej/#/1/

http://www.systembolaget.se/Alkohol-och-halsa/Ungdomar/Grupptryck-styr-ungas-drickande/

Föräldrar utifrån trygghetsarbete

”Alla barn och ungdomar i Örebro kommun har rätt till en trygg miljö i förskolor och skolor. Ingen ska bli utsatt, kränkt eller mobbad. Detta är ett ansvar för varje vuxen, liksom för alla barn och ungdomar.”

Örebro kommuns trygghetsvision,

beslutad i kommunfullmäktige den 18 september 2002

Drygt 9 av 10 elever i Örebro som går i grundskolan och gymnasiet känner sig trygga i skolan.

http://www.skolinspektionen.se/beo

Är ditt barn utsatt för kränkningar på förskolan och skolan? Då måste skolan uppfylla sin anmälningsskyldighet, utreda och åtgärda uppgivna kränkningar. Om inte skolan gör tillräckligt för att förhindra kränkningarna kan du anmäla det till Barn- och elevombudet (BEO). Det är nolltolerans mot kränkningar i skolan. Alla barn och elever har rätt att vistas i en skolmiljö fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. I det arbetet har förskolor och skolor ett mycket stort ansvar.

Om ditt barn kränks av andra elever eller skolpersonal ska ni berätta det för någon på förskolan eller skolan, till exempel en lärare eller rektorn. Det är ett absolut förbud för vuxna i förskola eller skola att kränka elever. Personalen har dock en skyldighet att skapa en trygg miljö i skolan. Det kan ibland innebära att de måste använda sig av vissa disciplinära åtgärder, till exempel säga till en elev eller visa ut en elev från resten av en lektion. Även om det kan upplevas kränkande behöver det inte vara det i lagens mening.

http://www.kulturer.net/wp-content/uploads/2010/09/vuxentips_2012.pdfELZA

DUNKELS NÄTKULTURER Råd till vuxna

1. Respektera rätten till integritet
Det är självklart att man inte går in och läser ett barns dagbok bara för att man kan. På samma sätt bör man lova sina barn att aldrig titta igenom historiken i datorn. Placera datorn så att de kan sitta ostört, gärna med skärmen vänd från dörröppningen. Då behöver ingen fundera på vad som syns och inte syns på skärmen. Datorn och mobiltelefonen är nämligen personliga medier till skillnad från exempelvis tv och tidningar. Det är oerhört sällan man hittar någon som delar en mobiltelefon med någon annan. Datorer måste av ekonomiska skäl oftare delas av fler men själva användningen är personlig. Det kan betraktas som ett intrång i den personliga sfären att oinbjuden dra fram en stol och titta på vad någon gör på skärmen, medan samma beteende framför tv:n är naturligt för de flesta. Om det ses som ett intrång att sätta sig vid datorn och delta måste man alltså hitta ett annat tillfälle att prata om nätet. Kanske vid matbordet? Det kan vara ett samtal som varken barnet eller föräldern egentligen vill ha. Ändå är mitt nästa råd:

2. Prata om internet
De unga du har omkring dig är din bästa och tillförlitligaste informationskälla,långt pålitligare än media. Fråga om vad barnen gör, be dem visa något kul och något mindre kul. Ställ dumma frågor och visa dig okunnig men respektera att de kanske inte alltid vill svara på hurtiga frågor som ”Vad har du gjort på nätet idag?”

3. Håll dig lugn.
När du får höra något oroande är det mycket viktigt att du inte överreagerar.
Du får kanske bara en chans att reagera på ett vettigt sätt. Om du reagerar för starkt är risken stor att du aldrig mer får samma förtroende.

4. Var intresserad
Man måste inte hänga på mötesplatser på nätet för att vara en god vuxen. Man kan i stället prata med de unga om deras vanor. Men det hjälper att vara orienterad. Läs på om datorer och spel.

5. Det är du som är vuxen
Det betyder att du ska sätta rimliga gränser, exempelvis när det gäller tidsanvändningen. En rimlig regel är att inte sitta vid datorn fram till sängdags, eftersom hjärnan behöver tid att hinna varva ner. En orimlig regel är att vuxna alltid har rätt att avbryta datoranvändningen – du kanske kommer in mitt i en match eller ett samtal?

6. Tänk på kroppen
Unga får ofta datorutrustning som många gånger är avlagd för att den är undermålig. Det är vettigare att de yngsta alltid har den bästa utrustningen eftersom deras kroppar växer. Skaffa en bra stol som går att höja och sänka, en bra mus och ett bra tangentbord – eller ställ in höjden på stolen med kuddar eller telefonkataloger. En gammal skärm bör dock lämnas till återvinningen i alla lägen. Inför en regel att både barn och vuxna avbryter minst en gång i timmen för att göra något annat – hoppa på studsmatta, gå på toa, lägga sig på golvet – vad som helst för att bryta det monotona datorsittandet.

7. Var orättvis.
Varje barn har rätt att bedömas utifrån sin unika situation och inte utifrån fastlagda regler. Det ena barnet mår kanske bra av att någon avbryter datoranvändandet ofta medan ett annat barn mår bra av att använda datorn mycket. Rättvisa är inte att behandla alla lika, rättvisa är att titta ett barn i ögonen och se hur det mår. Och därefter våga agera vuxet utifrån vad man ser. Lita inte blint på råd från andra. Det gäller naturligtvis även ovanstående punkter.

 

Här hittar du länkar till andra myndigheter:

Diskrimineringsombudsmannen (DO)

Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en statlig myndighet som arbetar mot diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter. Det gör myndigheten främst genom att se till att diskrimineringslagen följs. Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
www.do.se 

Barnombudsmannen

Barnombudsmannens huvuduppgift är att företräda barns och ungas rättigheter och intressen med utgångspunkt i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Sveriges nuvarande barnombudsman heter Fredrik Malmberg. Han tillträdde 2008 och är chef för myndigheten Barnombudsmannen.
www.barnombudsmannen.se

Skolverket

Skolverket är central förvaltningsmyndighet för det offentliga skolväsendet för barn, ungdomar och vuxna samt för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen.
www.skolverket.se

Ungdomsstyrelsen

Ungdomsstyrelsen är en statlig myndighet som arbetar för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd. De har också i uppdrag att fördela statsbidrag till integrations-, jämställdhets-, folkrörelse- och minoritetsprojekt.
www.ungdomsstyrelsen.se

Kränkt.se

Kränkt.se är till för dem som blivit oschyssta behandlade på Internet. Här finns råd för att lösa problemen. Kränkt.se är framtagen av Datainspektionen som är en statlig myndighet.
www.kränkt.se

Statens medieråd

Statens medieråd är en myndighet som har i uppdrag att skydda barn och unga från skadlig mediepåverkan och stärka dem som medvetna medieanvändare.
www.medieradet.se

Information om Örebro kommuns arbete i förskola och skola

http://www.orebro.se/download/18.7a52c9f513c17e9f29d8000404/1392724486230/Trygg+i+skolan.pdf

http://www.orebro.se/download/18.7a52c9f513c17e9f29d8000403/1392724486276/Trygg+i+f%C3%B6rskolan.pdf